1. Jag fick faktura från Tele2 förra veckan, eller om det var slutet på förr-förra veckan. Tittade igenom idag och tänkte kolla när den skulle betalas. Oops.. 28:e stod det. November. Kuvertet var det handskriven adress på. Fakturan var utskriven 8:e november. Ringde kundtjänst, och tydligen hade den automatgenererade fakturan studsat tillbaka pga felaktig adress, de hade väl missat lägenhetsnumret.. :P Fick uppskjutet till 28:e december istället, gott om tid att laga problemet på =)
2. Tänkte betala omgående så det var läge att plocka fram dosan till internetbanken. Eftersom att den inte låg på skrivbordet så måste den ligga i ytterfacket på datorväskan. Och eftersom att den inte låg i ytterfacket på datorväskan så måste den ligga på skrivbordet. En oändlig loop utvecklades tills stacken sa ifrån.. Måste drällt den någonstans, hoppas att något syskon ska hitta den, annars får jag väl shoppa ny för typ 200 kr.

Roliga är att jag varit rädd för just det här, att tappa bort dosan, och lösningen är trots allt simpel: mjukvarucertifikat! Ingen risk att tappa bort, enda risken är väl om man får in virus, men å andra sidan, det ska man inte få.. Kombinera med lösenord om så behövs, hjälper iofs inte mot virus det heller, men, men.

En lösning som jag funderar lite på som skulle lösa problemet är att helt enkelt ta och tjuvkoppla lite i en dosa; man tar en avr-processor och kopplar till dosan (knappsatsen samt displayen) så att man dels kan knappa ins aker på dosan, samt att kunna läsa av displayen. Sedan kopplar man avr:en till en server via t.ex. serieporten.

Bygger sedan lite mjukvara till avr:en för att kunna mata in nummer (pinkod och challenge) samt läsa av nummer (response från displayen.) På servern har man sedan en service eller liknande som svarar på tcp/ip eller något sådant. Sätter sedan upp en webservice någonstans i nätverket som pratar med den här servicen. Webservicen pratar man med krypterat, och har autentisering (rättstavat?) på. Sedan bygger man en liten klient som kan prata med den här webservicen, t.ex. som ett plugin till firefox med greasemonkey.

Då får man vips en möjlighet att bara mata in användarnamn och lösenord, som då sedan skickas krypterat till webservicen tillsammans med challenge, som då slår upp pinkod i en databas, skickar pinkod + challenge till servicen som "matar in i dosan", väntar på att displayen uppdaterats, läser sedan av siffrorna, skickar tillbaka hela vägen till greasemonkey som spottar in siffrorna i textrutan och postar sidan. Voilá, man kan nu äntligen logga in på rätt sätt =)

Undrar hur många avtal man bryter mot ifall man rättar till deras brister?

Men, men, nu är jag påväg till ett styrelsemöte, ska diskutera fram en budget för nästa år. Jag vill se pengar till två saker:

1. Ungdomsarbetet, främst tonår tänker jag på nu (som nog borde göras om mycket, men det rör inte budgeten); en egen budget som vi förfogar över precis som vi vill skulle göra livet mycket, mycket enklare.. Just nu delar tonår budget med alla andra verksamheter inriktade mot barn/ungdomar (futtiga 10 000 kr..)
2. Ljudanläggningen, som det är nu så finns det massvis med saker det skulle behövas investeras i, både för "vanligt användande", men även om man vill köra lite konserter och annat.. (Stativ, mikrofoner, kablar, multis, monitorer, subbar, etc. etc.) Visst, det fungerar, men det är ofta saker måste lånas in till höger och vänster, vilket är lite jobbigt..

Etiketter: Dator, Ekonomi, El, Internet, Kristendom, Nätverk, Programmering

- posted by Onkelborg @ 18:25 2 comments